Invandring och demokrati

Justitieombudsmannen: Kritik mot Kulturnämnden i Göteborgs stad för att stadsbiblioteket i Göteborg hanterat ett ärende om uthyrning av bibliotekets hörsal på ett sätt som står i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen
Beslutsdatum:2016-02-01 Diarienummer:4602-2014

En förening hade bokat hörsalen i stadsbiblioteket i Göteborg för en föreläsning på temat invandring och mörkläggning. Kritiska röster höjdes mot föreläsningen, och biblioteket beslutade att samtidigt med föreläsningen arrangera ett samtal med bl.a. en migrant, om livet som papperslös. Bibliotekschefen förklarade i en intervju att det var viktigt för biblioteket att klargöra att föreningens föreläsning inte arrangerades av biblioteket. Hon uppgav vidare att det egna arrangemanget var ett sätt för biblioteket att stiga fram för att olika röster skulle få komma till tals när man fick klart för sig vad föreningen tänkte bjuda på. Det är enligt JO svårt att dra någon annan slutsats än att biblioteket genom det egna arrangemanget ville markera sitt avståndstagande gentemot det förväntade innehållet i föreläsningen. Några dagar senare beslutade biblioteket att säga upp avtalet med föreningen med hänvisning till risken för ordningsstörningar. Beslutsunderlaget var dock begränsat. Bibliotekets eget arrangemang genomfördes som planerat. Enligt JO ger omständigheterna intryck av att innehållet i föreläsningen och den negativa opinionen påverkade bibliotekets beslut att säga upp avtalet med föreningen. Kulturnämnden i Göteborgs stad, som svarar för bibliotekets verksamhet, får kritik för att biblioteket genom sitt sätt att hantera ärendet inte levt upp till regeringsformens krav på objektivitet.
Ladda ner beslutet i sin helhet: http://www.jo.se/PageFiles/7174/5221-2014.pdf

Nordiska rådet debatterar extremism och radikalisering

Motverkande av våldsbejakande extremism och radikalisering står på agendan när Nordiska rådet möts i Köpenhamn den 25-26 mars.

Terrorangreppet i Köpenhamn och ett nordiskt samarbetsavtal för att förebygga extremism kommer också att debatteras. Andra frågor som tas upp rör cybersäkerheten i Norden, löneskillnader mellan kvinnor och män i Norden, en giftfri vardag samt åtgärder för att reducera hormonstörande ämnen.

På agendan står också ett gemensamt möte om situationen i Ryssland och Ukraina samt Nordens förändrade relation till Ryssland mot bakgrund av utvecklingen i närområdet.

Den 26 mars arrangeras en presskonferens med temat Nordiskt samarbete för motverkande av extremism.

Den svenska delegationen deltar med cirka 20 parlamentariker i Köpenhamn. Hans Wallmark (M) är ordförande i delegationen och Phia Andersson (S) är vice ordförande.

?Your Vote Can Unite, You Choose?
Campaign against racism in the European Parliament

In the next days citizens all over the EU will vote for a new European Parliament. The elections for the European Parliament from 22-25 May could prove a turning point for the future of the EU. Populist, and racist parties are spreading hate, blaming migrants and minorities for whatever goes wrong, dividing societies in many of the EU member states. This campaign asks all EU citizens to use their right to vote. And we ask all to vote against racism in the European Parliament; to choose for unity, instead of division.

Already these elections have been called historical. The European Parliament elections come in the middle of a crisis that struck Europe hard. Everywhere people have lost their jobs, lost their income, and lost hope. These are circumstances some political parties and movements are trying to take advantage of. Far-right, and racist parties are combining forces and trying to win more seats. They are manipulating peoples? fears to build support for their dividing policies. Inciting hate against minorities is a classic strategy to gain visibility and win votes, especially in times of economic crisis. Migrants are the easiest targets.

The two largest European anti-racism organisations, ENAR and UNITED for intercultural actions, together with UK based Hope not Hate run a campaign to prevent far-right, racist candidates from being elected. The message of this EU-wide campaign ?Your Vote Can Unite? is spread in 28 EU countries and several neighbouring countries. More intensive, local campaigns are organised in Hungary, France, Italy and Greece. The main goal is to motivate people to not stay silent, but use their voting rights.

We want to reach voters in a direct way. In Hungary, campaigners from the organisation Subjective Values go to small villages and ask Roma people to go vote. Campaigners from the young migrants organisation Generation 2.0 in Greece go to friends, family and others and explain why they need to vote. In France, Les Indivisibles produced a special newspaper and video, which are spread in a suburb of Paris. Campaigners from Centro d’Iniziativa per l’Europa del Piemonte in Italy reach out to young people and discuss the importance of the European Parliament elections.

The initiators of the campaign ask citizens to use their right to vote and to choose non-racist candidates. ?Many people in the EU do not want parties that spread racism and poison society but they don?t use their voting rights. The public interest for the elections is low. At the same time racist parties do activate their voters, leading to a higher number of seats for far-right, racist parties. That is a bad development. So we ask people to go the ballot box and to vote, to show they care about what happens in their society,” argues Ralph du Long.

The organisers call upon everyone with voting rights to use their vote and not let racists come into the parliament. To choose for unity, instead of division.

United against racism. join the network

Utdrag ur boken ”Invandring och mörkläggning”, kapitel 2 ”Invandringsstatistik”

“Sveriges befolkningssammansättning förändras i rask takt genom den historiskt sett största invandring som landet har utsatts för. Ett nytillskott med mer än tio procent av befolkningen har efter år 2000 sökt sig hit av olika anledningar: för att få asyl eller skydd, för att få arbeta eller studera eller för att de av olika skäl är anhöriga till någon som redan lever på svensk mark. Drygt en miljon uppehållstillstånd har beviljats. De flesta av dessa är permanenta (PUT) och övergår efter en tid i medborgarskap med allt vad det innebär av rättigheter, men också skyldigheter gentemot det nya hemlandet. Aldrig tidigare har så många kommit under så kort tid.
Invandringens höga och eskalerande siffror diskuteras inte öppet i sin helhet, vare sig i det politiska fältet eller i massmedia.
2012 blev ett nytt rekordår för invandring till Sverige med 111.000 uppehållstillstånd av olika slag.
Massinvandring är ett rättvisande deskriptivt begrepp och Sverige är ett land som sticker ut när det gäller massinvandring. Främst gäller det asylinvandringen där Sverige, bortsett från lilleputtarna Cypern och Malta, över tid toppar UNHCR:s statistik över flyktingmottagande per capita i den industrialiserade världen.”

Så skriver Arnstberg och Sandelin i sin bok. Men är deras statistik korrekt?

För att börja med invandringssiffrorna så måste man räkna med ca 20.000 återvandrande svenskar per år. Jag tror inte att Arnstberg och Sandelin har gjort det. Rätt mig gärna om jag har fel (jag har ännu inte hela boken i min hand).
För det andra så är en betydande del av familjeåterförening personer som kommer till Sverige för att förena sig med någon svensk person. Ska man stänga dörren till dem? Och för det tredje finns en betydande del personer som kommer hit enbart för studier eller forskning. Ska man också stänga dörren för dem?

Men sedan finns också två viktiga faktorer som sällan räknas med i diskussionerna.
En faktor är att ungefär hälften av dem som invandrar återvandrar efter några år (jag själv och min fru är ett exempel). Det ser man i utvandringsstatistiken, som alltid ska läsas jämsides med invandringens, om man vill vara seriös. Därför blir deras miljon halverad redan av denna anledning.
En annan faktor som också glöms, är att både svenskar och invandrare dör. Man kan räkna med över en procent personer som dör per år. Det betyder 10-12% på tio år. Detta kanske inte gäller de nyanlända, som ofta är unga, men gäller den samlade gruppen vi kallar invandrare.

Miguel Benito

Integrationsminister Erik Ullenhag har beviljat en ansökan från Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders (RWA) om att inrätta ett pris till Raoul Wallenbergs minne. Priset, som blir på 100 000 kronor, kommer att delas ut till Raoul Wallenbergs minne i syfte att synliggöra kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans.

Pristagare ska vara en person som i dag arbetar i Raoul Wallenbergs anda i Sverige. Prissumman ska användas för fortsatta insatser inom området främlingsfientlighet och intolerans och priset ska delas ut i samband med firandet av den första Raoul Wallenbergdagen den 27 augusti i år.

– Vi måste fortsätta att uppmärksamma Raoul Wallenberg som den hjälte och förebild som han var. Han visade att en individ kan göra stor skillnad för att rädda andra människor. Vi kan inte alla utföra hjältedåd som han, men vi kan alla göra något för våra medmänniskor. Priset till Raoul Wallenbergs minne kan förhoppningsvis bidra till att inspirera fler individer att bekämpa hatet och intoleransen, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande intolerans

Främlingsfienden inom oss – betänkande från utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet. SOU 2012:74 (http://www.regeringen.se/sb/d/15547/a/203123)

Utredningens titel “Främlingsfienden inom oss” motiveras av att det största hotet mot utsatta grupper i Sverige i dag inte är de extrema grupperna utan den vardagsrasism som många människor gör sig skyldiga till. Det menar förra statsrådet Bengt Westerberg, som idag överlämnar betänkandet Främlingsfienden inom oss (SOU 2012:74) till integrationsminister Erik Ullenhag.

I betänkandet konstateras att det i Europa i dag finns problem med främlingsfientliga attityder och handlingar. Främlingsfientliga partier finns representerade i en rad parlament i Europa, så även i Sveriges riksdag. Det viktigaste föremålet för dessa partiers och andra främlingsfientliga organisationers negativa budskap är personer med bakgrund i länder där islam är den dominerande religionen. De nya medierna används flitigt för att sprida budskapen.

Det pågår ett omfattande arbete mot främlingsfientlighet i statliga myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer, men insatserna är splittrade och det saknas överblick. Det saknas också motkrafter mot de främlingsfientliga budskapen på nätet.

Mycket av arbetet mot främlingsfientlighet sker i skolorna, men samtidigt finns stora brister. Lärare har många gånger svårt att hantera provocerande situationer i klassrummen.

Utredningen föreslår ett antal åtgärder som syftar till att effektivisera arbetet mot främlingsfientlighet. Förslagen innebär i korthet följande:
– Skolverket genomför i samverkan med universitet och högskolor en satsning på ett lärarlyft i mänskliga rättigheter. Lärarna har en central roll i det förebyggande arbetet och måste få ökat stöd i sitt arbete. Satsningen syftar till att öka både sakkompetens och metodkunskap. För en sådan satsning redovisas två alternativ, ett som kan förverkligas genom omprioriteringar inom befintliga anslag och ett som kräver att reformutrymme tas i anspråk. Den mindre satsningen beräknas kosta 10 milj kr per år, den större ca 130 milj kr per år i fem år. Den större satsningen bedöms av utredaren som nödvändig för att kunna nå de mål som har satts upp.
– Skolinspektionen redovisar regelbundet hur attityder till främlingsfientlighet och andra former av intolerans utvecklas och hur arbetet mot främlingsfientlighet fortlöper i skolorna.
– Diskrimineringsombudsmannen (DO) följer och analyserar utvecklingen av arbetet mot främlingsfientlighet och andra former av intolerans och är pådrivande i detta arbete.
– De lokala antidiskrimineringsbyråerna, som drivs av frivilligorganisationer, stärks. Målet är att det ska finnas minst en byrå i varje län och att varje byrå ska ha minst en jurist anställd. Länsstyrelserna ges ansvaret för det statliga stödet till byråerna.
– Forum för levande historia informerar om islamofobi och om främlingsfientlighet i Sveriges moderna historia.
– Ungdomsstyrelsen stödjer projekt som syftar till att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans på Internet.

Därutöver föreslås att staten ekonomiskt ska stödja en så kallad Quick Response-funktion, som granskar och kommenterar vad som i medierna sägs om till exempel personer med utländsk bakgrund, att Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) får i uppdrag att utvärdera forskningen i Sverige om internationell migration och etniska relationer och att de lokala brottsförebyggande råden uppmärksammar hatbrott.

Terroristerna har fel, varje gång. Vad terroristerna vill är inte förhandlingsbart. Vi måste vara enade och göra precis det motsatta. Ett öppnare samhälle, ett mer demokratiskt samhälle, ett pluralistiskt samhälle. Ingenstans i världen finns ett enkulturellt land. Det är snarast denna strävan till enkelriktning ssom skapar terrorism.

Våra samhällen kommer att drabbas av terrordåd gång efter annan. Extremismen finns där. Vi kan aktivt arbeta för att minska den, men vi får inga garantier på att lyckas. Det är detta som hemsöker oss hela tiden. Den 22 juli var det i Oslo och Utøya. Ju flera som ser islam som roten till det onda, desto större är risken för att flera terrordåd från extremhögern kommer att inträffa.

Vi får visa vår solidaritet med det norska folket, som i dessa dagar lever i sorg. Deras sorg är också vår sorg. Vi är ju grannar, och vi är alla gäster på denna planet.

Maud Olofssons tal i Almedalen den 7 juli var ett starkt stöd till ett pluralistiskt samhälle. Hon sade bl.a. “Vi har ju bara varann – vi är ju bara människor”. Detta borde Breivik lyssnat på och följt hennes uppmaning. Ett pluralistiskt samhälle är det enda som kan rädda oss från avgrunden. Nedan den delen av talet som berörde invandrarna. Modigt av Maud. Vi får hoppas att andra politiker tar efter.

Miguel Benito

Här nedan Maud Olofssons ord i Almedalen:
“Nybyggarlandet
Bidragsberoende. Utanförskap. Arbetslöshet. Kriminalitet.
Ord som allt för ofta beskriver 1 av 10 svenskar. Vi har skapat en hel vokabulär med negativa värdeord som beskriver våra invandrare.
Klumpas ihop. Stigmatiseras. Det är väldigt sällan man hör några positiva ord och det kanske också leder till att man försöker leva upp till alla dessa ord.

Jag tänker på invandrarkvinnor som möter ett trygghetssystem som låser in dem. Istället för ett jobb får de ett bidrag och permanent utanförskap. Dom blir bidragsberoende utan att de bett om det.
Jag tänker på somaliska företagare som begravs under högar av papper och blanketter och som gärna skulle vilja vara företagare i Sverige men som ger upp och flyttar till England.
Jag tänker på många ungdomar som inte får en utbildning och aldrig får ett jobb. Aldrig får visa upp vad de kan. Men där olika gäng lätt rekryterar till kriminalitet.
Och låt oss vara ärliga. Sverige har svikit många invandrare. Alla får inte bidra. Alla har inte välkomnats. God vilja och omhändertagande har ofta blivit svaret till de som frågat efter ett hederligt jobb.
Tänk dig själv. Hur skulle det kännas? Att komma, kanske helt ensam, till ett främmande land. Att mötas med inställningen – nej. Du behövs inte. Din kompetens är inte viktigt. Nej. Vi kan inte översätta dina betyg. Och nej. Du ska inte jobba – det finns ett bidrag att leva på.
Vi måste våga se sveket. Säga sanningen. Det är inte invandrarna det är fel på det är invandringspolitiken.
Vi måste också klara av att ta en del beslut som ändrar på detta.
Vi måste förändra våra trygghetssystem och se över föräldraförsäkringen. Ingen kvinna som kommer till Sverige ska vara hänvisad till utanförskap och bidragsberoende!

Arbetsmarknadens parter måste ta sitt ansvar – med lägre ingångslöner som sänker trösklarna till jobb. Fler arbetsgivare, både offentliga och privata, måste våga anställa och göra som Swedbank, Peab. Eller varför inte som Krafft måleri i Örebro som gav sig den på att de skulle skola upp målare och där dom flesta nu har jobb. Medvetet anställa människor med utländsk bakgrund. Ge dom en chans att komma in och få visa upp sig.
Och skolorna i de mest utsatta områdena måste få mer resurser – så alla barn och unga får chansen att slutföra gymnasiet. Det krävs ju för att få ett jobb.
Invandringspolitiken är vårt största misslyckade. Men invandringen är också vår största möjlighet till framgång.
För det finns andra fakta, andra ord att beskriva de människor som kommer till Sverige. Fakta är att Sverige varje år får ett nettotillskott med 10 000 högutbildade invandrare.
Sanningen är att vår välfärd inte skulle klara sig utan deras insatser. En av sex undersköterskor. En av tre apotekare. Och en av fyra läkare har utländsk bakgrund. Det är invandrarna som bär upp välfärdens kärna!
Jag har också mött alla dessa entreprenörer som trotsar systemen och blir företagare. Mötte den somaliska kvinnan som berättade att i fjol mötte jag dig och då sa du att jag skulle bli företagare. Jag gjorde som du sa och nu har jag femton anställda.
Sanningen är att Sverige skulle vara ett mindre land utan invandrare. Ett land där 8 av 10 kommuner skulle minska i befolkning. Ett land där operationer skulle få ställas in. Ett land utan många av de företag, inte minst på landsbygden, som ger oss jobb, service och tillväxt. Ett land där våra gamla skulle bli utan den kärlek och omvårdnad de så väl förtjänar.
Mina vänner! Vi har bara varandra. Vi har inte råd att skilja på vi och dom. Öppenheten är vår stora tillgång och har alltid varit det.
Låt oss skapa en ny vokabulär!
Där invandring förknippas med välfärd. Framgång. Entreprenörskap, Idogt arbete och gemenskap.
Jag vill att Sverige ska vara ett öppet land. Ett nybyggarland. Ett land som man ska längta till. Där man kan förverkliga sina drömmar. Ett land dit man välkomnas. Där man tas emot med öppna armar. Låt oss tillsammans bygga nybyggarlandet Sverige!”

Vill du höra och se Maud Olofsson kan du gå till Svt forum här.

SD i våldtäktsutspel, skriver DN:
Sverigedemokraterna har granskat 114 våldtäktsdomar förra året och funnit att 48 procent av gärningsmännen var utrikesfödda,. Men undersökningen är missvisande enligt Brottsförebyggande rådet. ”Det är mindre än hälften av förra årets domar”, säger Klara Hradilova Selin på Brå.

Enligt BRÅ skulle det varit 253 domar förra året. Det innebär att SD inte vet eller vill veta mer om de andra 139 domarna. Och då kan man överhuvudtaget inte uttala sig om någon procent.

Jag tror att det är bra om SD verkligen tittar på domarna, alla dem. Sedan får de lämna analysen till någon som åtminstone kan matte på lågstadienivå när det kommer till att räkna antal och på mellanstadienivå när det gäller procenten.

Kriminalitet har man i alla tider skylt på någon särskilt utsatt grupp (redan 1906 motionerades i den svenska riksdagen om invandringsstopp på grund av påstådd kriminalitet – som inte var större bland invandrare än bland andra grupper). Det är alltså något som vi invandrare fått leva med i över 100 år, även om de flesta av oss, 98%, inte lyckas begå något brott och hamnar i statistiken. Nåväl.

BRÅ har alldeles rätt i flera av de synpunkter som de presenterar i DN-artikeln. Det är sådant vi hävdat hela tiden. Benägenheten att anmäla brott är redan större om det handlar om utlänningar. Polisens och domstolarnas nit är också större när det gäller utlänningar (färskt är fallet med Julian Assange).

Sedan har vi skillnaden mellan utlänningar och invandrare. Det är en del utlänningar som inte är bosatta i Sverige som också hamnar i de svenska domstolarna. SD:s politik om att utvisa invandrare skulle alltså inte lösa det problem de tror kan få sin lösning genom hårdare tag mot invandrare. Det finns fortfarande 6 miljarder människor på jorden av vilka över 2 miljoner  passerar gränserna som turister åtminstone en gång om året.

Ingen invandrare från 150 av de 205 länder vi representerar har blivit dömt för våldtäkt enligt SD

Man kan göra sig lustig över SD:s siffror. Förutsatt att de 55 våldtäktsdomar som gäller invandrare eller utlänningar skulle ha begåtts av olika personer och från olika länder då kommer vi fram, med SD:s resonemang, att ingen invandrare från 150 länder av de 205 länder och territorier som idag finns representerade i Sverige, har begått någon våldtäkt som lett till dom. Det skulle alltså vara fråga om 55 invandrare som kommer från från max 26% av länderna medan ingen invandrare från 74% av de resterande länderna blivit dömda. Detta samtidigt som 59 svenskar har blivit dömda, enligt SD:s granskad material.

Det skulle vara bra om SD berättar vilka länder som inte hamnat i brottsstatistiken. Då kunde vi öppna invandringen från dessa länder och samtidigt skicka svenska brottslingar dit som utbyte, så att de lärde sig att bli goda medborgare.

Hårdare straff

Det är också så att hårdare straff för samma brott är inte alls ovanligt. Nu kan SD fördjupa sig i detta när de har tillgång till en del material. Gå igenom domarna, placera liknande fall tillsammans och kolla straffskalan.

När det gäller fängelserna kan man också få en sned bild av situationen om straffet för invandrare och utlänningar är större än för svenskfödda (vilket vissa studier ger prov på).

Ett räkneexempel på att siffror inte säger så mycket:

12 svenskar och 3 invandrare döms till fängelse för samma brott.  Svenskarna döms till 1 månads fängelse och invandrarna till 4 månaders fängelse. I procent är det 80% svenskar och 20% invandrare dömda. Men i fängelset blir det 50% svenskar och 50% invandrare. Dvs varje månad finns en svensk (12 månader delad på 12 personer) och en invandrare (12 månader delad på 3 personer som sitter inne 4 månader var) i fängelse.

Ett annat aktuellt räkneexempel:

4,5%  bland svenska polischefer är kriminella. Hur är det möjligt? Göran Lindberg, (en enda person i gruppen av 21 länspolismästare) är kriminell. Så var det också för ett antal år sedan med en annan polischef. Säger procenten någonting? Absolut inte. Helt meningslöst.

När det gäller invandrare däremot verkar som om 1-2% av gruppen som helhet skulle vara långt mycket större än allt annat, även större än antalet svenskar som begår brott.  26 000 brott som lagförs som begångna av invandrare och utlänningar skulle för SD vara mycket större än ca 80 000 brott som lagförs av svenskar. Även i båda fallen antalet personer än långt mindre, då flera brott lagförs på samma person.

Brott ska beivras. Men att brännmärka folkgrupper är ohederligt. Du kan straffa SD genom att inte rösta på dem.

I dag på fredag överlämnade Maria Leissner en rapport – ”Romers rätt, en strategi för romer i Sverige” – till integrationsminister Nyamko Sabuni. I den föreslås regeringen anta en nationell strategi för att stänga det välfärdsgap som råder mellan romer och andra svenska medborgare.

• Delegationens pressmeddelande: Romers rätt – en strategi för romer i Sverige
• SOU 2010:55 Romers rätt – en strategi för romer i Sverige
• Pressmeddelande: EU-strategi för romer

Härmed ombeds alla människor i besittning av sunt förnuft och god samhällssyn att sprida bif. PDF-dokument. Jag skickar detta på eget initiativ, därför att jag är upprörd över den utveckling som den svenska debatten har fått sedan ett parti, som helt uppenbart bedriver hets mot folkgrupper, ägnat sig åt att basunera ut sin xenofobi i massmedia.

Ibn Rushds studieförbund har bildats med syfte att engagera ungdomar och vuxna härstammande från muslimska länder. Det handlar om sunt kulturellt samarbete och integration i det svenska samhällets arbetsformer. Studiecirklar och andra kulturella aktiviteter är det bästa sättet att driva ett konstruktiv samkulturellt — snarare än “mångkulturellt” — arbete. Barn och ungdomar som antingen kommit i unga ålder från dessa länder eller rent av är födda här, riskerar att bli historielösa om de inte får en rejäl möjlighet att lära sig både om sin egen och om svensk kulturhistoria och sociala vanor. I en globaliserad värld där nationers gränser inte längre hindrar människors kontakter och där möjligheten för ett ömsesidig kännedom om varandras värderingar och uppfattningar, en positiv samverkan och en kulturell utveckling blir möjligt i nya former och i snabbare takt än tidigare, behövs både insatser och bättre, icke fördomsfull kunskap om varandra. Ibn Rushds studieförbund arbetar enligt svenska arbetsformer och kan bidra inte bara till en sund kunskapsutveckling av människor med muslimsk ursprung utan också till en bättre kunskap om den europeiska kulturens historia som för närvarande är ett tomrum i svensk utbildning.

Okunniga extremister från den ena och den andra sidan förenas i ett symmetriskt hat mot varandra och förnekar det gemensamma ursprunget, den europeiska kulturens vagga. Vi behöver kulturell “orientering”. Det är lustigt att våra europeiska språk har ett ord här lett från ordet “Orient” för att beteckna kunskapen åt rätt håll. Benämningen “Europa” härstammar också från Mellersta Östern och kom först i bruk på riktigt kring 1200-talet.

Jag vet inte hur mycket Åkesson och Co. kan om den svenska kulturen. Efter mina 45 år i Sverige och den verksamhet som jag bedrivit kan jag (liksom Kallifatides m fl) med rätta påstå att jag kan mer om Sverige än vad sådana unga människor som Åkesson känner till om sitt eget hemland. Vad han menar med “svensk kultur” skulle jag vilja få en konkret utläggning om. Det verkar handla om ganska ytliga saker.

Jag kom till Sverige färdigutbildad på universitetsnivå i Spanien och Tyskland. Jag sparade åt Sverige alla de kostnader som barndom, uppfostran och utbildning drog på svenska skattebetalare för att skapa sådana misslyckade socialt fientliga produkter som bär namn typ “Åkesson”. Jag har också fått bidra till Sveriges kunskapsutveckling i betydligt större grad än han och kan bevisa det.

Jag blev väldigt glad när jag hörde talas om ett nytt studieförbund som hade antagit namnet Ibn Rushd, en muslimsk jurist, läkare och filosof som föddes och levde på 1100-talet i samma stad där min egen mor var född: Córdoba. Bättre namn till ett studieförbund — vars uppgift är att lyfta fram och utveckla en samkulturell verksamhet — kunde man leta efter. Ibn Rushd (Averroes kallad i den europeiska medeltiden) är utan jämförelse den bästa representanten för allt som förenar den arabiska och den europeiska kulturen. Det var hans idéer som satte fart på den europeiska renässansen och som fick den europeiska medeltiden att utvecklas i rationalistisk och sekulär riktning. Man behöver inte vara ateist för att förorda ett sekulärt samhälle och en rationell kunskap. Satsning på vetenskaplig utveckling (både teoretiskt och praktiskt) och slutet på den katolska kyrkans inblandning i den kontinentala politiken uppstod under inspiration av den rörelse (kallad averroismen) som växte fram utifrån Ibn Rushds idéer. Folk från Norden kom sedan romarnas tid i stora mängder till Södra Europa. Vikingar och väringar var kända i de sydliga trakterna av Europa, vid Medelhavet. Efter Romarikets fall var det nordiskt folk som tog över. Jag kan inte låta bli att känna igen benämningar som “Västgotarna” eller hel enkelt “vandalerna” (namn som har samband med Vendel). Jag heter Ramírez, som betyder “Radamiros son”, och Radamiro är ingenting annat än en avledning av “Rådmannen”. Mitt ursprung på faderns sida är måhända mer nordisk än Åkessons, vem vet? Det behövs två föräldrar för att bli född och Abderraman den III, kalifen i Córdoba, hade rött hår (som han färgade till svart) och blåa ögon. I det spanska kalifatet bildades en stor samhällsklass bestående av invandrare från norr (kallade salaba) som fick en enorm betydelse när kalifatet gick under. Lite skämtsamt sagt: det kanske var invandrarna från Sverige som förstörde det andalusiska kalifatet :). Det går i alla fall inte att prata om ras och släkt för att åberopa någon äganderätt över ett territorium i alla tider. När Sverige låg under isen fanns väl inga människor där. Jag undrar därför varifrån Åkessons släkt härstammar.

Vi brukar höra sägas att “Sverige är et litet land”. Något med vilseledande uttryck kan man leta efter. Problemet är just att Sverige är ett väldigt stort territorium som bara omfattade 8 miljoner människor för några år sedan. Sverige har haft i hela landet lika mycket folk som flera städer i andra länder. Är det så konstigt att det flyttar in människor hit? I början av 80-talet tyckte jag att invandrare från exempelvis Bosnien skulle kunna bosätta sig i avfolkade byar (typ Tyfors i västra Ludvika) och bygga upp några genom utflyttning uttömda boplatser. Man hade kunnat ta hand om många resurser, när den svenska järnhanteringen gått under och folk fått flytta in till städerna. Då hade man sluppit höra talas om “invandringens kostnader”, detta ständiga enögda tjafs. Åkesson talar om våra kostnader, men är så dåligt utbildad i räkenskapslära att han inte vet att kostnader ska matchas med intäkter. Hur mycket har inte invandringen bidragit till att Åkesson fått ha en fin och lugn tillväxt. Varför kräver han inte en utredning om invandringens intäkter? Och jag antar att han ska föreslå att alla pensionärer som flyttat till Spanien — därför att det är trevligare, billigare och bättre ur sjukvårds synvinkel att leva i Spanien än i Sverige — ska flytta tillbaka till sitt hemland. Det finns många fler svenskar i Spanien än spanskfödda i Sverige. Att jag dessutom bidragit med trevliga svenska välintegrerade barnbarn kan man väl räkna som ytterligare ett plus. Många svenskar mantalsskriver sig utomlands för att undvika Sveriges höga skatter. Men om en spanskfödd är mantalsskriven här och råkar få råkar t ex ha ett hus i Spanien (som inte kostat Sverige ett dugg) och vara mantalsskriven i Sverige, då ska han betala skatt för det också i Sverige. Det finns invandrare som inte bara importerar sina färdiga förmågor och sin skattekraft till Sverige utan även många ägodelar. Åkesson vill bara tala om kostnader. Tänk om man kunde förmå alla invandrare som kommit till Sverige under de senaste 50 åren att lämna Sverige. Man undrar om Åkesson skulle kunna fortsätta att försörja sig på att sprida hets mot folkgrupp. Då kanske skulle han bli tvungen att skaffa sig en anständig syssla, i stället för att leva på partistöd och bidrag från utlänningshatare.

Ja, jag har i alla dessa år i Sverige arbetat för att “orientera” svenskarnas kunskap. Vid ett tiotal tillfällen har jag organiserat, helt ideellt, studieresor till Södra Spanien för nordiska universitetsstuderande, lärare och doktorander. Jag har följt med och dragit nytta av mina kontakter med människor vid spanska universitet och institutioner för att guida dessa besökare och vidga deras kännedom om hur den europeiska kulturen växte fram utifrån Medelhavet. Kulturen består inte av isolerade stationer, såsom Åkesson försöker inbilla oss. Kulturen är en resa i tiden. Att sjunga om Sankta Lucia och äta Falukorv är idag helt svenskt och att radera bort allt som utvecklats i Sverige från andra kulturer (t o m själva alfabetet) skulle betyda att avskaffa t o m kristendomen. Inte ens vikingarnas kultur skulle duga som ursprunglig svensk. Åkesson borde kanske lägga märke till hur Sveriges intellektuella värld håller på att fjärma sig t o m från kontinentalkulturen. Franska och tyska har blivit okända språk på bara några år. Åkesson ser inte att den riktiga infiltration av främmande kultur kommer från USA. Det som kan förändra och ibland skada ett lands kulturella tillstånd är inte invandringen av människor, utan importeringen av andra tänkesätt och sedvänjor. De kan bäras in utifrån av svenskarna själva, utan att de behöver uppbäras av en människokropp som underlag. Det finns verk av svenskar som är okända i Sverige, därför att de författats på ett främmande språk som inte är engelska. Där har vi det riktiga hotet mot en sund svensk kultur. Den som inte kan engelska får idag inte ens delta i intellektuella verksamheter som är till för att utveckla kunskapen och kulturen.

José L Ramírez