Archive

Archive for the ‘forskning’ Category

Asylinvandring stärker pensionssystemet men ger lägre pensionsökningar

April 17th, 2016 Comments off

Ny rapport: Asylinvandring stärker pensionssystemet men ger lägre pensionsökningar

Den stora asylinvandringen under 2015 kommer redan inom några år leda till att pensionssystemet stärks finansiellt. En annan effekt är något lägre pensionsökningar. På riktigt lång sikt ökar statens kostnader för grundskyddet i pensionssystemet. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

I rapporten “Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet” har analytiker vid Pensionsmyndigheten räknat på vad asylinvandringen av den storlek som vi såg under 2015 kan innebära för pensionssystemet, och då främst för inkomstpensionen och grundskyddet i form av förmåner som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Scenariot som använts i rapporten är att av de drygt 160 000 som sökte asyl i Sverige under 2015 så får 100 000 stanna i Sverige. Utifrån detta beräknas vilka effekter detta får på pensionssystemet, utifrån antagandet att historiska inkomstmönster upprepas. Beräkningen sträcker sig fram tills alla i gruppen antas ha avlidit år 2100.

Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning förklarar att det finns tre huvudsakliga slutsatser i rapporten:

– För det första vet vi att när fler kommer i arbete så växer lönesumman. Det leder i sin tur att pensionssystemet blir finansiellt starkare, vilket minskar risken att vi behöver använda den så kallade balanseringen eller bromsen i systemet. Det är också en effekt vi kommer att se redan på kort sikt, säger Ole Settergren.

Totalt beräknas inkomstpensionssystemet stärkas med 70 miljarder kronor fram till och med år 2100.

Den andra slutsatsen har med genomsnittsinkomsten att göra. Då invandrare i genomsnitt har lägre löner än inrikes födda när de får jobb, så påverkas genomsnittsinkomstens utveckling negativt.

– Eftersom genomsnittsinkomstens utveckling används för att räkna om inkomstpensioner och inkomstpensionskonton kommer även pensionernas utvecklingstakt påverkas negativt. Vi talar om storleksordningen 130 kronor i månaden år 2040 för en vanlig pensionär, fortsätter Ole Settergren.

Den beräknade förstärkningen i systemet med anledning av detta beräknas bli 200 miljarder kronor under perioden 2017-2100.

De pensionärer som har låg inkomstpension kommer inte att påverkas. Detta då beräkningen av både garantipension och äldreförsörjningsstöd sker utifrån prisbasbeloppet och inte inkomstindex.

Den sista slutsatsen i rapporten handlar om grundtryggheten i pensionssystemet: garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Dessa utgifter, som är skattefinansierade via statsbudgeten, kommer enligt rapporten att öka på sikt. Under perioden 2017-2100 beräknas samhällets sammanräknade ökade kostnader bli totalt 150 miljarder kronor.

– Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan vi ser några större utgiftsökningar på det här området, avslutar Ole Settergren.

Categories: forskning Tags:

‘Vems är historien?

October 5th, 2007 Comments off

Det verkar osannolikt – men det är alldeles sant, eftersom uppgiften går att kontrollera. En forskare kommer till Immigrant-institutet vid flera perioder för arbetet med sin avhandling. Vid ett av tillfällen diskuterar vi forskarnas märkliga inställning att inte tacka för den information de får från institutet medan de tackar för varenda litet telefonsamtal de har haft med andra. Detta som ett exempel på att Immigrant-institutet inte äger historien, då det förblir dolt för den större allmänheten, utom för dem som har stor nytta av våra tjänster.
En glad överraskning, i forskarens förord till avhandlingen finns det bara lovord:

Immigrantinstitutet i Borås förtjänar en särskild eloge för sin viktiga verksamhet i en snål värld. Ert välorganiserade tidskriftsarkiv har stått öppet för mig bokstavligt talat dygnet runt. En riktig forskardröm!

Glädjen grusas på sidan 72 i avhandlingen när man ser vad forskaren citerar efter texten “Båda tidskrifterna är månadsmagasin med elva nummer per år, sommarnummer är dubbelnummer 87.”
Som bekräftelse på denna uppgift citerar forskaren dels en bok från 1996 där uppgiften är korrekt, men också en katalog över tidskrifter som Immigrant-institutet ifrågasatt i domstolen för att vara ett plagiat från Immigrant-institutets tidskriftskatalog och innehållande dessutom många fel. Just för en av tidskrifterna som forskaren citerar står i den katalog som är plagiatet: “Periodicitet varierar”, alltså något helt annat än den forskaren uppger. Den korrekta uppgiften finns i Immigrant-institutets katalog, men forskaren helt ignorerar att citera den korrekta källan trots att han hade katalogen i handen och citerar en felaktig källa i stället.
Forskaren citerar alltså en källa som han vet vara plagiat och som han personligen sett är felaktig just för den uppgift han citerar. Han hade tillgång till tidskrifterna på plats i Immigrant-institutets bibliotek och sett tidskrifterna. Källa kunde vara han själv utan att hänvisa ens till andra. Han hade även tillgång till den korrekta originalkatalogen.
Återigen görs Immigrant-institutet osynligt. ännu värre – forskaren föredrar att citera en felaktig källa i förvisning om att ingen kommer att kolla uppgiften.
Vems är historien?
Miguel Benito

Categories: forskning, Immigrant-institutet Tags:

Forskningen brister i källkritik

July 10th, 2007 Comments off

I rapporten Indvandrerorganisationer i Norden av Nordiska Ministerrådet (Nord 2003:11) finns ett kapitel om “Invandrarorganisationer i Sverige” av Inge Dahlstedt, s. 27-94. På sidan 55 går att läsa:

“Uppgifterna från Integrationsverket kan anses vara tillförlitliga… Uppgifterna om antalet organisationer hämtade från Immigrantinstitutet kan också de anses som tillförlitliga även om exakticiteten inte bör överdrivas. Antalet föreningar enligt IV är 1266 och 2300 enligt inst.

“Den mest anmärkningsvärda ökningen är ökningen av de lokala organisationer som Immigrantinstitutet har upptagna på sin adresslista. Om vi tittar på uppgifterna från 1982-83 ser vi att Immigrantinstitutet uppskattade antalet lokala föreningar till ca 900 stycken, vilket var ungefär lika många som de bidragsberättigade riksförbundens medlemsföreningar. 2002 uppskattar Immigrantinstitutet antalet lokalaföreningar till ca 2 300 vilket är ca 1 000 fler än de bidragsberättigade riksförbundens lokalföreningar. Det är svårt att säga om denna markanta ökning beror på en faktisk ökning av antalet lokala föreningar som inte är medlemmar i något av de bidragsberättigade riksförbunden eller om ökningen beror på att Immigrantinstitutets adresslista har blivit mer komplett.”

Javisst, så är det. Immigrant-institutets lista är mer komplett helt enkelt för att vi registrerar alla föreningar vi får kännedom om, medan Integratiosnverket endast registrerade de föreningar som kom i kontakt med myndigheten. Deta hade Inge Dahlstedt kunnat få ta reda på med ett enkelt telefonsamtal. I stället antyder han att institutet inte är riktigt tillförligligt, vilket myndigheten per definition tycks vara.
Har detta någon betydelse? Tveklöst ja, eftersom Dahlstedts forskning används sedan i andra forksningsrapporter.

Categories: forskning, Immigrant-institutet Tags:

Forskningens dilemma

June 8th, 2007 Comments off

‘Många blir glad överraskade när de får tillfälle att använda Immigrant-institutets resurser och undrar hur det var möjligt att de inte visste någonting innan de av misstag stötte på institutet. Även för oss är det en gåta. Men vi ser ett mönster i det officiella Sverige, som inte kan betecknas på annat sätt än “diskriminering” eller “undertryckande av urkundskälla”.
Ett exempel från forna dagar: Expertgruppen för invandringsforskning skrev en rapport 1981, författad av Ulla-Britt Engelbreksson om “Italienare i Västerstad” (EIFO-rapport nr 18). För arbetet med rapporten och kontakter med italienarna fick hon under ett par veckors tid hjälp av Immigrant-institutet. Vad läser man i hennes rapport? På sidan 21 står:

Den första kontakten med gruppen fick jag genom en spansk invandrare.

Är det bara detta som är Immigrant-institutet? En anonym “spansk invandrare”?
Ett exempel från idag: Man kan försöka söka om Immigrant-institutet på Migrationsverkets hemsida. Resultat? 0. Alltså, Immigrant-institutet tycks inte existera för myndigheten. Söker man i stället Migrationsverket på Immigrant-institutets hemsida så kommer namnet Migrationsverket upp 163 gånger, dessutom ytterligare 104 gånger med namnet Statens invandrarverk och 48 gånger med namnet Invandrarverket. Vi är mycket mer generösa, kan man säga. Helt anonymt för Migrationsverket är inte Immigrant-institutet, då myndigheten uppenbarligen använder sig av institutets hemsida dagligen, enligt loggstatistiken (se www.immi.se/internetstatistik.htm och där klicka på “Myndigheternas besök” månad för månad).

Categories: forskning, Immigrant-institutet Tags:

Den dubbla identiteten – eller varför försöker forskarna degradera Invandrarförlaget

May 24th, 2007 Comments off

Invandrarforskningen ter sig ibland gåtfull. Man kan i princip skriva vilka felaktigheter som helst, sådana som går att kontrollera med en knapptryckning och enkel sökning i databaser, men ingen reagerar om det är fel påståenden, helt enkelt för att det ofta är försent. När en bok är publicerad är det verkligen svårt att peka på detaljer, som i sig kan vara en del av forskarens huvudhypotes.
Lars Wendelius hör till en av dessa forskare som kontrollerar uppgifterna slarvigt eller helt strunta i kontrollen. I boken “Den dubbla identiteten” (2002) skriver han på sidan 35:

Misstanken ligger dock nära till hands att den förre Rabén & Sjögren-författaren Baksi i mångas ögon drabbas av en degradering när han utges av ett litet invandrarförlag i stället för som tjugo år tidigare av en medelstor svensk förläggare.

Värre blir det när Wendelius fortsätter:

Å andra sidan är det uppenbart att amerikanskan Binnie Kristal-Andersson avancerat i systemet när andra upplagan av hennes diktsamling Svenska för invandrare utges av just Rabén & Sjögren i stället för som första upplagan av Invandrarförlaget.

Vad är felet i detta resonemang? Felet är ganska enkelt att kontrollera. Såväl första som andra upplagan av Svenska för invandrare gavs ut av Immigrant-institutet och Invandrarförlaget, inte alls av Rabén & Sjögren.
Frågan är varför Lars Wendelius skriver så fel när han haft tillgång till de båda upplagorna av Svenska för invandrare under hans besök till Immigrant-institutets bibliotek, eller genom att söka i LIBRIS. Det allvarliga är att Wendelius bygger sina teorier i den 211-sidiga boken just kring detta, och att hans enda exempel som skulle bekräfta hans hypotes är helt fel.
För Immigrant-institutet betyder dessa felaktigheter väldigt mycket, eftersom de drabbar just kärnan i vår verksamhet. Någon möjlighet att gå i svaromål på ett direkt sätt ges inte. Skadan har redan skett, och vem bryr sig om sådana små detaljer, även om de utgör fundamentet i Wendelius resonemang kring invandrarlitteraturen och hans inställning till Invandrarförlaget?
Miguel Benito

Categories: forskning, Immigrant-institutet Tags: