Invandring och demokrati

Immigrant-institutet anordnade för exakt fyrtio år sedam den 1-2 december ett stort möte under namnet “Invandrarriksdagen”. För dåtidens invandrardebatt blev det en stor framgång. Över 100 personer, som representerade invandrare, myndigheter och övrigt samhälle (partier, fackföreningar, svenska frivilligorganisationer) deltog i det första öppna mötet där man kunde diskutera aktuell invandrarpolitik. Mötet hade föranletts av att dåvarande Statens invandrarverk misstrodde invandrarna och myndigheten bjöd in invandrare som de litade på till samtal. Alla var personligen inbjudna. Mot dessa slutna möten protesterade en handfull invandrare genom att kalla till öppet möte.

Mötet resulterade i att man bildade Immigrant-institutet några veckor senare den 16 januari 1973. Ett av Immigrant-institutets syfte var att se till att informationen till invandrare om Sverige och att informationen till svenskarna om invandrare skulle vara korrekt. Invandrarverket, eller SIV, som det förkortades på den tiden, var ofta ute på turné och gjorde en vrångbild av invandrarna, som vi inte var nöjda med.

Nåväl, fyrtio år sedan ser det ut som om vi står och stampar på samma ställe. Tiderna har ändrats, invnadrarna har fått många rättigheter, men detta med information tycks fortfarande vara ett problem.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har en hemsida “informationsverige” där man förväntar sig få veta vad som gäller i Sverige, speciellt för nyanlända. Vad hittar vi?

http://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Sidor/Ny-i-Sverige.aspx

“Ny i Sverige
Denna sida handlar om att vara ny i Sverige. När du är ny i Sverige finns det några saker du måste tänka på. Du behöver folkbokföra dig hos Skatteverket, du ska också skriva in dig hos Försäkringskassan för att kunna ta del av det sociala trygghetssystemet i Sverige.
Folkbokföring
Alla som bor i Sverige blir folkbokförda. Det betyder att de blir registrerade i ett dataregister hos Skatteverket. Alla som blir folkbokförda i Sverige får ett personnummer. Det är ett nummer för att myndigheter ska kunna känna igen dig.”

Är detta korrekt? Absolut inte. Det går inte att bara promenera till Skatteverket och Försäkringskassan såsom Länsstyrelsen påstår. Immigrant-institutet gjorde Länsstyrelsen uppmärksam på felaktigheterna i texten redan i mars 2012. Nu är det december och ingenting har hänt.

Immigrant-institutet har också en hemsida med sverigeinformation. Skillnaden är att vi inte har något samhällsstöd för att kunna utveckla den vidare och att all information sker på frivillig basis. Och visst är det frustrerande att se hur mycket pengar som betalas ut för statens hemsidor, som inte är korrekta och till och med missvissande.

Efter en period på 70- och 80-talet då man verkligen ansträngde sig för att lyssna på invandrarna och deras organisationer har vi på 2010-talet sett hur regeringen, integrationsministern och andra myndigheter är de som blivit “opinionsbildare”. Den 7 december anordnar till exempel Erik Ullenhag en konferens “Mer värde med mångfald”. Dessförinnan för några veckor sedan hade han bjudit journalister till seminarium för att de skulle lära sig om Sveriges integrationspolitik. Den propagandamodell som regeringen använder är densamma som diktaturerna använder, fast här ser vi det som ett demokratiprojekt. Invandrare, de heter inte ens längre så utan man använder alla möjliga eufemismer, behandlas med bästa vilja i världen som objekt, precis som för fyrtio år sedan.

Immigrant-institutet behövs på nytt. Skillnaden idag är att vare sig invandrare eller svenskar vågar ha en avvikande mening från myndigheterna, förutom de som är direkt invandrarfientliga, såsom sverigedemokraterna. Där tycks det finnas ett engagemang, missriktat sådant, trots eller tack vare alla interna skandaler.

Miguel Benito

Det gick inte längre. Till slut tvingades Immigrant-institutet att sälja Invandrarnas Hus, trots att det var mycket billigt i drift. Utan intäkter hjälper det inte att det var billigt. Stat och kommun är nu nöjda med att ha blivit av med en kulturinstitution. För Borås kommun innebär försäljningen att de inkasserar 1,76 miljoner kronor, välbehövliga för att finansiera företagarnas lekstuga, som kostar kommunen en miljon om året. Immigrant-institutet finns visserligen kvar, men handlingsmöjligheterna har minskat när man saknar en fast punkt.

Å andra sidan, visst har vi invandrare varit en del av problemet. När jag nu skulle gå igenom en del osorterat material för att arkivera eller att bränna upp fastnade jag på ett brev skrivet 1982 av en redaktör för en invandrartidskrift. Immigrant-institutet hade erbjudit sig att skicka tidskriften Invandrarrapport i utbyte mot deras tidskrift. Dessutom skulle Immigrant-institutet göra gratis reklam för tidskriften genom publiceringen av en katalog.

Detta blev svaret:

Tyvärr, vi kan inte byta pga svårigheter och däremot ville vi reklam. Härmed skickar jag vår annons (ni kan publicera i engelska el svenska) som NI kan trycka in nästnummret.
Vi publicerar ständig artiklar om immigranter. V.v. ge mig utförligt information om ansökningar till statliga stöd (tel.nummer osv)?

Alltså, byta går inte, men att Immigrant-institutet skulle göra gratis reklam för deras tidskrift var ett starkt önskemål. Annons i texten ovan betyder inte att de skulle betala för den. Och inte bara det, Immigrant-institutet skulle dessutom hjälpa dem med alla möjliga upplysningar för att deras tidskrift skulle få statliga bidrag.

Detta är bara ett exempel. Men vi har sett samma beteende i alla år. 1992 anordnade Immigrant-institutet ett lotteri för att finansiera förvärvet av Invandrarnas Hus. Vi skickade ett brev till ca 2000 invandrarföreningar i landet med förfrågan om de kunde köpa lotter till försäljning bland sina medlemmar. Förutom en vältilltagen provision för varje såld lott lovade vi att avsätta en del av inkomsten till att stödja invnadrarföreningarnas verksamhet genom årliga stipendier eller priser. Resultatet? Förutom de egna medlemsföreningarna blev det ingen annan förening som blev intresserad. Bingolotto kunde de sälja, även om de fick mindre per lott i behållning. Vi överraskades fullständigt när en förening skrev med vändande post ett brev med begäran om stipendium för sin dansgrupp, innan vi ens hade hunnit sälja några lotter. Den föreningen hjälpte naturligtvis inte heller att sälja en enda lott.

Dags för nya krafter att ta vid. Mycket har gjorts under dessa fyrtio år och mycket behöver göras. Nystarten är inte gynnsam, men det var inte heller 1973 då vi började med ett par bokhyllor i en liten källarlokal och den då 1974 nya Kulturrådet beviljade 5000 kr för att bygga upp biblioteket. Det är inte samma Kulturrådet som 2008 nekade anslag för gott. Det är också ett annat Sverige vi lever i idag.

Miguel Benito

Detta skriver integrationsministern Erik Ullenhag den 6 juni, nationaldagen:

Sverige är ett av de mest öppna, rika och välmående samhällena i mänsklighetens historia.

Behöver man säga mera?

Var ligger detta Sverige? Immigrant-institutet vill gärna flytta dit.

Miguel Benito

För två år sedan blev Invandrarnas Hus medlem i JAK-banken. För ett år sedan var bankens representanter på besök i Borås för att diskutera ett möjligt lån. Under besöket tyckte de att affärsbankerna hade behandlat Invandrarns Hus fel och diskriminerande.

Väl hemma kom det dock beskedet att man efter en samlad bedömning inte kunde låna från JAK-banken. Då sänkte vi önskemålet om lånets storlek, t.o.m. under den nivå som man får låna utan att ha sparat en enda krona. Återigen nej.

Under tiden hade man hunnit spara per månad en summa som motsvarar vad vi ville betala tillbaka månadsvis. Efter tio månader sökte vi igen, nu ett ännu mindre belopp, hälften av vad man kan låna utan att ha sparat en krona.

Trots sparandet (105.000 kr, som motsvarade nu 25% av den önskade lånesumman, 400 000 kr och över 500 000 sparpoäng) kommer en ny besked från JAK-banken att vi inte kan låna ens den i lånesammanhang lilla summan på 400 000 kr.

Vi har under ett års tid gjort gratis reklam för JAK-banken. Nu tvingas vi konstatera att även JAK-banken sällar sig till de diskriminerande bankerna. Synd att det tog ett år att upptäcka det. Att vara medlem och att sätta in pengar månad efter månad var det OK för JAK-banken.

Att just samma dag som vi får nej till lån dimper ner JAKs informationsblad där det står:

Det här med JAK låter otroligt, spännande, intressant och seriöst!

känns det väldigt konstigt för oss.

Vi tackar för oss. Invandrarorganisationerna får fortsätta att diskrimineras av övriga i samhället, även av dem som påstår handla solidariskt.

Det är många som under årens lopp försökt få Immigrant-institutet omkull och inte varit beredda att ge ett handtag för att vi ska kunna komma upp. JAK-banken tillhör nu den skaran.

Det är upp till dig som läser detta. Ett litet bidrag betyder mycket. Plusgiro 851607-2, bankgiro 490-6012.
Det finns flera sätt att stödja. Läs om Immigrant-institutets stödfond.

För andra året i rad uteblev Kulturrådets stöd till Immigrant-institutet för dess internationella och interkulturella verksamhet. Det hela beror på bristande kommunikation mellan parterna, inte på grund av verksamhetens art, som är internationell, interkulturell och mer omfattande i relation till övriga sökanden.

Immigrant-institutet är därför i stort behov av en kommunikatör. Tills vidare är tjänsten oavlönad, eftersom bidraget uteblivit. Men vi behöver någon som ska kunna skriva något liknande detta nedan:

“Kommunikationsplaner
Årsmål 2010:
• Fortsätta utvecklingen av kommunikationsplaner som styrverktyg i
verksamhetsplaneringen.
Kommunikationsplaner arbetas in i verksamhetsplanen. Inom sju områden skapas
kommunikationsplaner som fungerar som styrverktyg för strategiska verksamheter i
organisationen.”

För detta (och liknande meningar) fick en av sökandena 1,1 miljoner kronor i år från Kulturrådet. Då får förhoppningsvis också Immigrant-institutet garanterat 1,1 miljoner kronor i stöd från Kulturrådet och tjänsten som “kommunikatör” är din.

Örebroforskare skyldig till plagiat
Sveriges Television rapporterade 25 juni 2009 –

En forskare vid Örebro universitet har brutit mot god forskningssed genom att kopiera avsnitt ur andra forskares rapporter och låtit det framstå som om det var egna formuleringar. Det slår Vetenskapsrådet fast.
Örebro universitet har tidigare gjort bedömningen att forskaren inte fuskat. Samma bedömning gjorde också tingsrätten och hovrätten. Men Vetenskapsrådet håller inte med.

Målet som SvT hänvisar till är Immigrant-institutets mål mot staten, Styrelsen för psykologiskt förvar, där forskaren Leonor Camauër hade fått i uppdrag att göra en katalog och en rapport över minoritetsmedier.
Trots att Immigrant-institutet kunde överbevisa rätterna att man hade kopierat och hur kopieringen hade gått till, struntade rätterna i det och dömde i stället Immigrant-institutet att betala rättegångskostnader på 79 000 kr till staten.
Lägg märke till att tingsrättens domare var den nu riksbekante Tomas Norström, samma domare som i Pirate Bay-målet. Han dömde mot staten helt annorlunda än mot Pirate Bay, vilket kan tyda på att han åtminstone i målet från Immigrant-institutet mot staten inte dömt efter lagen, utan efter makten genom att stötta myndigheternas fusk på bekostnad av en försvarslös organisation.
Även P4 i Örebro rapporterade:
P4 Örebro 11:57 | torsdag 25 juni 2009
Forskare fuskade i rapport

En forskare vid Örebro universitet har fuskat med sin rapport, anser Vetenskapsrådet.
Enligt Vetenskapsrådet har forskaren brutit mot god forskningssed genom att kopiera avsnitt ur andra forskares rapporter.
Forskaren anklagades ursprungligen för fusk av Immigrantinstitutet. Men Örebro universitet bedömde då att det inte var fråga om fusk. Nu har ärendet gått vidare till Vetenskapsrådet som alltså underkänner universitetets bedömning.

Vetenskapsrådets utslag är ett viktigt framsteg för Immigrant-institutet, som har varit uträknat av alla myndigheterna, inklusive kommunstyrelsen i Borås, som också följt och kommenterat rätternas utslag som det enda sanna.

Om domen mot Pirate Bay anser jag var rättvis, så var en annan dom, dom 2006-12-14 av samma tingsrätt och samma domare Tomas Norström i Mål nr T 30270-05 om upphovsrätt, desto mer orättvis och kränkande.

Immigrant-institutet hade stämt en statlig myndighet, Styrelsen för psykologiskt försvar, för intrång i upphovsrätten, eftersom de hade kopierat Immigrant-institutets katalog över tidskrifter och gjort den till sin egen. Alltså, även äganderätten hade myndigheten tagit från Immigrant-institutets eget producerat material.

Tingsrätten ansåg att det var i sin ordning att stjäla bara man lade till ovidkommande uppgifter.
Överklagandet och förhandlingarna i hovrätten kändes i efterhand som ett hån, när man trots tydlig bevisning om hur kopieringen hade skett och i vilken omfattning, avstod hovrätten från att ens kommentera tingsrättens dom, utan nöjde sig med att fastställa tingsrättens dom. Tiga är guld.

Mer om målet på http://www.immi.se/tidskrifter/spf/.

Desto tristare har varit att se massmedias totala ointresse för upphovsrätten när det gäller det tryckta ordet. Ett par korta notiser har varit allt, trots att målet gick vidare till Högsta domstolen. Vi får inte glömma att domen mot Pirate Bay handlar om underhållning, inte så mycket om yttrandefrihet, även om musiken också kan uppfattas som en form av yttrande.

Immigrant-institutet dömdes i stället att betala staten 68 000 kr plus 11 000 kr i ränta i rättegångskostnader. Efter att Högsta domstolen i augusti 2008 vägrade prövningstillstånd kom dock en dom i EG-domstolen i oktober 2008 som liknar Immigrant-institutets fall och där EG-domstolen fastställer att det inte är tillåtet att kopiera från en annan databas och att eventuella skillnader mellan originalet och kopian saknar betydelse. Med ledning av detta begärde Immigrant-institutet i december 2008 resning i Högsta domstolen. Beslutet om resning är ännu inte fattat.

Rent formellt betyder domen mot Immigrant-institutet om resning inte beviljas att det är fritt fram att kopiera från databaser, även om det strider mot EG-rätten. Eller kanske är det så att för de fattiga gäller andra regler än för de rika och mäktiga?

Under tiden processen pågått har Immigrant-institutet gått miste om eventuella bidrag till framställning av en ny katalog. Den katalog som Styrelsen för psykologiskt försvar framställde, förutom en mängd fel och brister, kostade skattebetalarna 1,2 miljoner kronor, pengar som hade gjort större nytta hos Immigrant-institutet, som hade gjort det egentliga arbetet. SPF:s katalog hade en separat textbilaga, som sedermera visat sig vara en samling av texter från minst ett 20-tal forskare som också hade kopierats i strid med upphovsrätten. Forskaren som lade ihop texten och katalogen, Leonor Camauër, är just nu föremål för granskning hos Vetenskapsrådet, efter att Örebro universitets egen intern utredning funnit att det fanns en mängd refererade texter som var snarlik originalförfattarnas och där citat inte hade använts, såsom upphovsrätten föreskriver.

Miguel Benito

Förra lördagen hölls ett stort seminarium på Immigrant-institutet i Borås “Människan
i asylprocessen” (mycket kortfattat refererat i Borås tidning 24/11). Många, och
mycket erfarna deltagare hade församlats, en hel del med flera decenniers ideelt
arbete med flyktingar och asylsökande. Mötesarrangörerna har stor församlad
erfarenhet av det här: Kyrkornas studieförbund Bilda, Kyrkornas flyktingrådgivning,
Glokala Sjuhärad och Immigrantinstitutet.

Bland föreläsarna fanns Rosengrenska stiftelsen i Göteborg, Flyktinggruppernas
Asylkommittéer, Hans Neumayer från Elmo Leather AB, Anders Sunddqvist
Rådgivningsbyrån för asyl i Stockholm samt professor Göran Melander ordf. vid
Wallenbergsinstitutet i Lund.

Det var alltså en lysande församling av arrangörer, föreläsare och deltagare som
genomförde seminariet. Till seminariet hade också Migrationsverket inbjudits att
delta. Men man kom inte för att samtala med någon i den här osedvanligt erfarna
församlingen. Jag tycker att det känns som ett slag i ansiktet av tjänstemännen på
Migrationsverket, att de prioriterar sin lediga lördag, till förfång för oss ideellt
arbetande människor som i många decennier har jobbat, både kvällar och helger, och
utan ett öres ersättning med flykting-och aslylproblemen i Sverige. Det är antingen
en attityd att tjänstemännen inte anser sig behöva lyssna på erfarenheterna utanför
Verket, eller att de känner problem med att komma, och stå upp för och förklara den
inte sällan kontroversiella handläggning som de tillämpar. Jag vet inte vilket som
är värst. Ett vet jag dock. I regeringens regleringsbrev för Migrationsverket
åläggsverket uppgifter bland annat i ordalag som dessa om :”Inhämtande och spridning
av information till enskilda, organisationer och kommuner”.

Migrationsverket har alltså skyldighet både att informera allmänheten, och att låta
sig informeras från samma allmänhet, både från organisationer och från enskilda
människor. Men den uppgiften är alltså inte Migrationsverket mogen för. Den kritik
som jag, och många med mig riktar mot myndigheten är därför: Vi behöver ingen inlärd
okunnighet vid en sådan viktig myndighet som Migrationsverket. Vi behöver en ödmjuk,
objektiv och lyssnande myndighet som kommunicerar med alla som kan bidra med viktiga
upplysningar om hur vi ska få ett bättre och rättsäkrare handläggande av människor i
nöd som söker asyl i Sverige.

Jan Åberg
God man för tre ensamkommande barn och f.d. verksamhetschef vid Antidiskrimineringsbyrån i Göteborg

‘Huvudförhandling i upphovsrättsmålet mellan Immigrant-institutet och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) ägde rum måndagen den 31 mars i Svea Hovrätt. Dom i målet meddelas den 14 april.

Immigrant-institutet visade att av de 136 tidskriftsposter som SPF hade i sin katalog 113 var hämtade från Immigrant-institutets katalog. Under Hovrättens förhandling kunde Immigrant-institutet visa att kopieringen var ännu mer omfattande än vad som syntes i början. Dataintrång hade skett redan 2002 i samband med en annan katalog. Förutom det hade SPF publicerat en rapport vars innehåll visade det sig vara hämtat från många olika författare, som också hade kopierats och vars texter hade förts in som en egen producerad text.

Bl.a. följande böcker och artiklar hade plagierats: 1) Sveriges sju inhemska språk, 2) Mångfald, integration, rasism och andra ord, 3) Svensk invandrarpolitik under (om)formulering, 4) I nationalismens bakvatten, 5) SOU 2004:48, 6) Brandkatastrofen i Göteborg SOU 1999: 68. Följande författares texter har plagierats av Styrelsen för psykologiskt försvar: Ingvar Svanberg, Mattias Tydén, Karin Borevi, Charles Westin, Per Strömblad, Kenneth Hyltenstam, Jarmo Lainio med flera. Exempel på kopieringen finns nu på webben så att vem som helst kan ta del av. Gå till Immigrant-institutets sida om SPF. Du kan också klicka dig direkt här: powerpointpresentation med exempel på plagierad text. Denna kopiering är ännu allvarligare, eftersom det handlar om forskningens trovärdighet. Forskaren som kopierat är verksam vid Örebro universitet. Fusket uppmärksammades redan 2006 men universitetet granskade inte det på det sätt som förväntades.
Den rapport som SPF publicerat och där plagiatet finns kan hämtas här.
Rapporten och katalogen har kostat skattebetalarna 1,295 miljoner kronor. Immigrant-institutets tidskriftskatalog revideras regelbundet och finns tillgänglig för allmänheten på http://www.immi.se/tidskrifter/

‘Huvudförhandling i upphovsrättsmålet mellan Immigrant-institutet och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) äger rum måndagen den 31 mars i Svea Hovrätt med början 9.30.\r\nPlats: sal 17, Hessensteinska palatset. Birger Jarls Torg 2.

Huvudfrågan är om SPF gjort sig skyldigt till dataintrång genom utgivning av en tidskriftskatalog vars uppgifter hämtats ur Immigrant-institutets databaser. Tingsrätten ansåg att institutet hade upphovsrätt till sin tidskriftskatalog, publicerad 2001 i tryckt form och på webben sedan 1998, men ansåg att SPF:s katalog som publicerades 2005 inte var någon kopiering. Av de 136 poster som myndigheten hade var 113 hämtade från Immigrant-institutets katalog. Av 13 uppgifter som varje post hade var 10 identiska, två varierade i innehåll och endast ett var unikt för SPF:s katalog. ändringar och kompletteringar hade gjorts, men det är inte tillräckligt enligt Upphovsrättslagen för att den nya katalogen ska inte anses vara en kopiering. Tingsrätten ansåg då att ingen kopiering hade skett, enbart på grund av de uppgifter som var olika, utan att granska de som var lika och som var de som hade kopierats. Därför dömdes Immigrant-institutet att betala 50 000 kronor till myndigheten för rättegångskostnaderna.

Inför Hovrättens förhandling kommer Immigrant-institutet att visa att kopieringen var ännu mer omfattande än vad som syntes i början. dataintrånget hade skett redan 2002 i samband med publiceringen av en annan forskningsrapport. Året 2004 drogs katalogen in från forskningsrapporten efter begäran från Immigrant-institutet men återanvändes igen 2005 i SPF:s katalog. Tingsrättens dom byggde inte på granskningen av mängden kopierat material, utan på det som inte hade kopierats. Tingsrätten förlitade sig enbart på myndighetens försäkringar och på Örebro universitets alltför snabba granskning eller brist på granskning. Styrelsen för psykologiskt försvar hade företett ett intyg från Örebro universitet, där Leonor Camauër, forskaren som gjort katalogen, är verksam som universitetslektor. Tre av rektor utnämnda att granska det påstådda plagiatet gick i godo för forskaren utan att verkligen jämföra katalogerna. Under tingsrättens förhandling framgick dock att en av professorerna, Stig Arne Nohrstedt, var jävig. Han hade erhållit forskningsanslag från SPF i flera omgångar, och dessutom arbetat tillsammans med forskaren i produktionen av en SOU forskningsrapport bara några månader före rättegången 2006. Tingsrätten tog inte hänsyn till jävsituationen.

Det som enligt Immigrant-institutet är ett fuskverk med dessutom många fel, både sakliga och skrivfel, har kostat skattebetalarna 1,3 miljoner kronor. Samtidigt har det hindrat institutet från att själv erhålla stöd för verksamheten. Huvudförhandlingen i Svea hovrätt blir därför en ödesfråga för institutet. Om myndigheten Styrelsen för psykologiskt försvar får rätt att kopiera utan att upphovsrätten kränks, då är det fritt fram för alla att kopiera ur databaser och det blir helt meningslöst att producera egna databaser. Målet är därför av principiell betydelse för alla databasproducenter och även för forskare vars arbete kan kopieras av andra forskare utan att riskera något.

Det är inte första gången som Immigrant-institutets hemsidesmaterial kopieras av myndigheter, som ofta får stora pengar av staten för att göra just det, kopiera det arbete som Immigrant-institutets medlemmar gjort mer eller mindre ideellt eller med små resurser. Immigrant-institutets tidskriftskatalog revideras regelbundet och finns fritt tillgänglig för allmänheten på http://www.immi.se/tidskrifter/.