Home > allmänt > ‘Personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen

‘Personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen

March 7th, 2008

Generaliserande föreställningar och oflexibla arbetssätt gör att personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen. Breddad rekrytering och ökad status för tolkarna är några sätt att motverka diskriminering. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en ny rapport.
På regeringens uppdrag har Brå undersökt diskriminering i rättsprocessen.

Precis som i samhället i övrigt förekommer diskriminering inom rättsprocessen. Rättsväsendets myndigheter är medvetna om problemen men diskriminering kan vara svår att motverka och komma till rätta med. Att synliggöra och motarbeta diskriminering i rättsprocessen är en av de viktigaste förtroendeskapande åtgärder som rättsväsendets myndigheter kan ägna sig åt, säger Jan Andersson, generaldirektör vid Brå.

Fördomar måste motverkas
Generaliserande föreställningar och oflexibla arbetssätt gör att personer med utländsk bakgrund riskerar att missgynnas i rättsprocessen. Brå:s rapport visar att det inom rättsväsendet förekommer förutfattade meningar om vissa minoritetsgrupper som kan påverka det rättsliga arbetet, exempelvis föreställningar om att vissa brottstyper och vissa minoritetsgrupper hör ihop eller att vissa minoritetsgrupper alltid förnekar brott. Andra exempel som förmedlas i rapporten är att utlandsfödda i vissa fall betraktas som mindre trovärdiga än etniska svenskar.
Så här säger en åklagare:

Den misstänktes bakgrund gjorde att det fanns en sorts självklar bild av att han skulle förneka, vilket gjorde att vad han än sa så togs det inte på allvar.

Det här är exempel på att det finns förhållanden som påverkar enskilda individers möjligheter att bli hörda och trodda och få sin sak prövad på lika villkor, säger David Shannon, utredare vid Brå. Hänsyn måste tas till språkskillnader
Ibland kan tillsynes likabehandling i stället missgynna personer som tillhör en viss grupp. Det kan handla om oflexibla arbetssätt som inte tar hänsyn till olika gruppers förutsättningar och behov. Kommunikationssvårigheter och språkskillnader är sådana exempel. Det förekommer att polisförhör och huvudförhandlingar genomförs utan tolk trots att det funnits uppenbara problem i kommunikationen.
Brister i att hantera och bemöta språkliga skillnader kan leda till att människor känner sig orättvist behandlade och att rättsprocessen framstår som obegriplig. Det kan också få konsekvensen att beslutsunderlagens kvalitet försämras med ökad risk för felaktiga beslut som följd, säger Nina Törnqvist utredare vid Brå.
Höj rättstolkarnas status
För att komma tillrätta med kommunikationssvårigheterna har rättstolkarna en mycket viktig funktion och därför behöver deras status höjas. Tolkarnas roll i rättsprocessen behöver också betraktas utifrån alla inblandades behov, såväl de rättsliga aktörernas som tilltalades och målsägandes.
Bredda rekryteringen inom rättsväsendet
Jämfört med andra myndigheter har rättsväsendet få anställda med utländsk bakgrund. Om det anställs fler personer med utländsk bakgrund skulle det få flera positiva konsekvenser, som ökad medvetenhet om diskriminering och större motstånd mot stereotyper. En annan positiv effekt är att det synliggör att arbetssätt som gynnar vissa grupper kan missgynna andra.
Sammantaget bidrar ökad mångfald till att målsägande, tilltalade och vittnen med utländsk bakgrund kan känna en större trygghet i sin kontakt med rättsväsendet, säger Felipe Estrada, enhetschef vid Brå.
Mer och bättre utbildning
För att förankra sitt arbete inom olika grupper i samhället har rättsväsendets myndigheter under senare år aktivt satsat på utbildningar i mångfalds- och diskrimineringsfrågor. Men behovet är alltjämt stort.
Först när en utbildning verkligen leder till en återkommande reflektion över det egna beteendet och hur osynliga faktorer kan leda till diskriminering går det att säga att utbildningen haft betydelse. Utbildningarna bör också sträva efter att på sikt åstadkomma förändringar i arbetsrutiner och strukturella förhållanden för att minska risken för diskriminering, säger David Shannon.
Rapporten Diskriminering i rättsprocessen “Om missgynnande av personer med utländsk bakgrund“ kan beställas eller laddas ner från www.bra.se.
Fakta om rapporten
Rapporten illustrerar hur personer med utländsk bakgrund missgynnas i rättsprocessen, inte hur ofta. Den redogör också för hur diskriminering kan motverkas. Resultaten bygger på tre delar: Tidigare forskning, genomgång av 168 DO-anmälningar från åren 2000-2005, webbenkät som besvarades av cirka 430 åklagare och advokater samt gruppintervjuer med cirka 30 åklagare, advokater, domare, nämndemän och rättstolkar. De bilder som framkommer från de olika delarna överensstämmer i stor utsträckning.

Categories: allmänt Tags:
Comments are closed.